Part i utredningar, vad gäller??

Det finns hur många saker som helst som socialnämnderna har noll koll på.
Vem som är part i utredningar är en sak.

Om ett barn har 2 föräldrar och den ene har ensam vårdnad om barnet är det enbart vårdnadshavaren tillsammans med barnet(n) som berörs av en barnavårdsutredning.

En förälder som INTE är vårdnadshavare är INTE part i SoL , Lvu eller Lss.
(Socialtjänstlagen, lagen om vård av unga, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten SOSFS 2014:5 Del 8 Handläggning av ärenden

Det är ganska vanligt att ärenden fortsätter hos socialtjänsten efter en vårdnadstvist är avslutad, men då har vi det faktum att om du inte är vårdnadshavare är du inte part i Socialtjänstlagen, tex bbic utredningar. Däremot är du alltid part i domstolsärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge tex vårdnadsutredning.

Så hur fungerar detta när man inte är part i SoL, lvu och lss?? I dokumentation och handläggning inom socialtjänsten kan man läsa detta om tredje part, kritik från JO.

Många gånger sitter föräldrar i en vårdnadstvist och i en förhandling i tingsrätten, så kommer den ensamme vårdnadshavaren med en bbic utredning (barnavårdsutredning) som bevisning där det står en hejdundrande massa rappakalja om föräldern som inte är vårdnadshavare. Och där sitter icke vårdnadshavaren med hakan i backen och förstår ingenting. Nä, för du var inte part i Socialtjänstlagen och får då inte ta del av utredningen, uppgifter eller bemöta uppgifterna.
Detta är såklart inte rätt! Se JO text ovan.

Sen kommer vi till det faktum att då kan denna bbic utredning ha lämnats ut till vårdnadshavaren utan menprövning. När du inte är vårdnadshavare är du inte part och räknas då som tredje part, och då är du skyddad av sekretess. (Sekretess kommer jag gå in på i ett annat inlägg, då detta handlar om part i utredningar.)

Här finns alla uppgifter om detta http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-10

Umgängesstöd FB - kontaktperson SoL

Det finns något som visat sig otroligt förvirrande i att ha umgängesstöd eller kontaktperson vid umgänge. Det tänker vi nu gå in närmare på.

I föräldrabalken står detta

Kap. 615 c § När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid.
   Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från socialnämnden.
   Socialnämnden ska efter rättens beslut om umgängesstöd utse en viss person att medverka vid umgänget.
   Socialnämnden ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt. Lag (2010:740).

Alltså är det enbart tingsrätten som kan besluta om umgängesstöd. 

MEN det står också att "Socialnämnden ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt. Lag (2010:740)."

Här blir det knepigt, självklart kan socialnämnden följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt.

Så hur ska socialnämnden då kunna verka för att stödet inte pågår längre än nödvändigt?
Jo, socialnämnden har nämligen möjligheten att väcka talan om umgänge enligt föräldrabalken 6 kap 15 a §
Detta är ett sätt för socialnämnden att se till att på bästa sätt ta hand om barnets behov och intressen.

15 a § På talan av en förälder som vill umgås med sitt barn får rätten besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En sådan talan får också föras av socialnämnden.
På talan av socialnämnden får rätten besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan skall föras skall socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära.

Frågan är, hur ofta används detta av socialnämnden och hur ofta väljer nämnden istället att fortsätta med "övervakat" umgänge för att vårdnadshavaren begär detta?

När en tingsrätt beslutar om umgängesstöd ska stödet gälla för en viss tid 6 kap 15 c §. Någon sådan bestämmelse finns inte när socialnämnden beviljar kontaktperson Sol 3 kap 6 b § vid umgänge .

Det finns dock en intressant sak i socialtjänstens mål 1 kap. 1 §
"Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser."
Men exakt vad innebär det?? Hur kan man tidbegränsa kontaktperson med detta på ett säkert sätt?

Om en förälder är ensam vårdnadshavare och vänder sig till socialtjänsten och begär en kontaktperson vid umgänge kan socialtjänsten besluta om kontaktperson enligt Sol 3 kap 6 b § detta kan då fortgå hur länge som helst. Socialtjänsten säger som oftast, vårdnadshavaren bestämmer, vi kan inte göra något. Fast dom kan ju det, enligt FB 6 kap 15 a § 

Från alla möjliga håll i vårt avlånga land för jag information hur föräldrar har kontaktperson enligt SoL 3 kap 6 b § , alltså inget beslut från en tingsrätt finns. Dessa kontaktpersoner uppträder kränkande, övervakar varenda rörelse, blir arg om föräldern pratar lite för lågt så kontaktpersonen missar ett ord osv 

Så då kommer vi nu till en mycket viktig sak i detta.
En kontaktperson beslutas enligt Sol 3 kap 6 b § alltså socialtjänstlagen.

1 kap. socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
   Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
   Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Vi kan även vidareutveckla detta ganska långt-
Europakonventionen artikel 8 , Rätt till skydd för privat och familjeliv.
Vi har regeringsformen 1 kap. 2 § - Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

En kontaktperson är också en insats, en frivillig insats. En kontaktperson är ett STÖD och inte en övervakare. 

Sol 3 kap 3 §
Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.
För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Så hur blir det när en förälder som tex fått vårdnaden för att denne bäst främjar umgänget, och denne gör exakt det motsatta, motverkar umgänge, och begär kontaktperson på socialtjänsten enligt SoL 3 kap 6 b § ?
Ska detta bara fortsätta och fortsätta i all oändlighet?
Tar socialnämnden sitt ansvar i att väcka talan i umgänget för barnets bästa och behov?

Vi har alltför många suddiga lagar i Sverige, extremt många av dem finns i socialtjänstlagen. 

Socialtjänsten lurar ett barn

Ett bevis på hur socialtjänsten jobbar ang barns bästa.

Paret hade gemensam vårdnad i 6 år, sen fick ena föräldern ensam vårdnad. Barnet var boende hos föräldern som förlorade vårdnaden. Men det är inte det detta gäller, utan bara som en kort förklaring till det som kommer.
Under tvisten som pågått hade inte ett enda samtal hållits med barnet. Dock så framkom det utifrån samtal med läkare då barnet hamnade i kris att barnet absolut inte ville flytta.
Tingsrätten bestämde i sitt beslut att barnet skulle överflyttas på kommunens resursteam. Det stod alltså i domen.

Som ni säkert redan vet så ska socialtjänster och övriga följa tingsrättens domar och utgå ifrån att dessa ska vara grundade på barnets bästa. Och i detta fall beslutade tingsrätten att detta var det bästa sättet för en överflytt.

Så blev det inte.

Istället för att följa tingsrättens dom dyker socialtjänsten upp oanmäld på barnets skola. Och gör något man aldrig trodde var möjligt.

Dom lurar barnet för att få med barnet.
De uttalar att barnet ska få träffa katter som barnet känner.
Klassföreståndaren är med på hela kalaset och säger till barnet att föräldern bara ska "komma och hälsa på" , barnet är helt ovetandes om vad som nu ska ske. Som ni ser följer barnet med i tron om att barnet ska få träffa katter. Och som ni ser är socialtjänsten med.

Hur vet vi att socialtjänsten gjorde detta med säkerhet?
Jo vi har socialregistret nedan, där socialtjänsten försöker mörka att dom var med på denna händelse och skyller enbart på föräldern. Lägg märke till att båda anteckningar handlar om den 1 september. Ovanstående anteckningar framkommer i en senare utredning i ett samtal, så det var bara en slump att detta uppmärksammades.

Så barnet följer med, i tron om att få träffa katter. Barnet får inte med sig en enda grej från sitt hem som barnet växt upp i, inte ens gosedjuren som barnet sovit med, ingenting. Barnet fick inte säga hej då till sina syskon eller den andra föräldern.
Efter denna händelse leker barnet på ett annorlunda sätt än det brukar, barnet leker katt och morrar och är aggressiv i den leken, det säger ganska mycket.

Allt socialtjänsten gör ska utgå ifrån barnets bästa. Är detta bra ur ett barnperspektiv? 

Det har gjorts en analys från olika JO beslut ang just såna här saker, dock inte att lura ett barn.
OBS det rör inte detta fall, men angår i princip samma saker.
Det finns dnr i texterna till olika JO beslut.

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans
ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på
att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet.

2 § Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser
för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Med barn avses varje människa under 18 år. Lag (2012:776).

Tilläggas kan man undra om den andra föräldern höll kvar barnet eller förhindrade överflytten så det kan anges som orsak till detta drastiska drag, men Nej, det finns inte ett enda underlag på att någon kontaktat föräldern för en träff på resursteamet för en överflytt sen tingsrätten beslutade detta. Inget inkommit telefonsamtal i telefonloggar, inga brev, ingenting.
Man gör alltså detta helt utan grund.
Om man nu kan hitta en godkänd grund till att socialtjänsten får lura ett barn??

Att bryta sekretessen

Sista delen om ett yttrande i verkställighet

Tro det eller ej, det finns en till sak med yttrandet som socialtjänsten gjorde till en part i ett verkställighetsmål.

Se inlägg 1 och inlägg 2

Vi kan konstatera att genom att bara yttra sig på ett eget bevåg till en verkställighet så har socialtjänsten agerat utan stöd i lag.

Vi kan även konstatera att yttrandet gavs direkt till en part och därmed åsidosatte socialtjänsten 1 kap. 9 § regeringsformen

Nästa grej i detta blir ett sekretessbrott.

Yttrandet socialtjänsten gör handlar alltså om parets gemensamma barn.

För att få detta bäst förklarat kommer jag nu skriva om “part 1 och part 2”

Det är part 1 som får yttrandet av socialtjänsten rakt ner i fickan.

Det krävs ingen större tankeverksamhet för att förstå att det går helt emot part 2 när det görs partiskt.

Part 2 i fallet har fler barn, dock med en annan person.

Alltså har dessa barn ingenting med målet att göra.

I yttrandet väljer dessa 2 socialsekreterare att ta med information om ett av dessa barn (som har en annan förälder) fruktansvärd kränkande information också, det finns heller inget underlag på denna information. Jag går inte in på vad som står, men det hade aldrig gått igenom en menprövning.

Ena socialsekreteraren fick i fråga om denne frågat part 2 eller barnet i fråga om det var ok att bryta sekretessen om detta.

-Nej svarar socialsekreteraren.

-Varför då?

-Det fanns ju i barnets (parets gemensamma) akt.

Hoppsan, alltså hade inget samtycke getts för att bryta sekretessen.

Och om syskonet nu förekom i detta barns akt så räknas denne som tredje person och är således definitivt skyddad av sekretess.

Från handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

När socialtjänsten tar ställning för en part

När tjänstemän handlägger ett ärende ska dom självklart uppfylla kraven i 1 kap. 9 § regeringsformen. “9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter

ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).” Detta åsidosätts garanterat mer än vad vi tror. Ett ex är detta http://www.dagensjuridik.se/2013/09/socialtjansten-tog-skriftlig-stallning

I mitt föregående inlägg skrev jag om hur socialtjänsten utan stöd i lag yttrar sig i ett verkställighetsärende. Redan att bara yttra sig i ett verkställighetsärende är fel, det finns inget lagstöd.

Men det finns något mer i detta yttrande som är intressant.
Socialtjänstemännen gör detta yttrande på eget bevåg, dvs tingsrätten har inte begärt det. Sen kommer nästa fantastiska grej, yttrandet GES till ena parten i målet.

Dagboksbladet bevisar att inget yttrande inkommit från socialtjänsten, däremot från parterna.

Det finns ett JO beslut som rör detta om att inge skrivelser åt part, nu var detta tom ett yttrande. Jag vill även påpeka att dessa JO beslut inte rör handlingarna som läggs ut här på sidan, utan “misstagen” görs om och om igen. Att få på näsan av tex JO och IVO ger ingenting för dessa myndigheter. Dom fortsätter i samma spår ändå.

Länk till JO beslut http://www.jo.se/pagefiles/4817/48-2013.pdf

Det tas även upp i detta JO beslut att

Den ena socialsekreteraren i yttrandet till verkställighetsmålet hade tidigare gjort 2 barnavårdsutredningar om parternas barn se bild nedan.

Ena parten i detta mål, som blivit drabbad av detta, hade problem med handläggarens partiskhet redan ett år före detta yttrande och försökte byta handläggare, just pga falska uppgifter och partiskhet. Lägg märke till datum i mailet, och datum på den andra barnavårdsutredningen ovanför. Precis, enhetschefen återkom aldrig. Det blir ganska tydligt eftersom denne fortsatte att lattja runt. Tittar man noga på barnavårdsutredningarna så går dem över lagstadgad tid, men det tar vi i ett senare inlägg.

Yttrande av socialtjänsten i verkställighet

Socialtjänsten ska följa lagar och delegeringsordningar.

Ett exempel är när en förälder söker verkställighet av tex dom eller umgänge.

I oktober 2016 hände detta i en kommun i mellansverige. 
Ett JO beslut i saken kom 2013.

Här kommer yttrandet från kommunen, texten och parterna utelämnas, fokus ligger på socialtjänstens fel.

Man ser klart och tydligt att det är ett yttrande i ansökan om verkställighet mellan 2 föräldrar avs deras barn gjord av en socialsekreterare och en familjerättssekreterare.

Frågan blir nu, har detta lagstöd? NEJ.

Ur JO BESLUT Dnr 5612-2011

“Enligt 6 kap. 19 § föräldrabalken (FB) ska en domstol som handlägger ett mål eller ärende om vårdnad, boende och umgänge se till att dessa frågor blir tillbörligt utredda. I domstolens utredningsskyldighet ingår att ge socialnämnden tillfälle att lämna upplysningar eller att, vid behov, uppdra åt nämnden att verkställa en vårdnads-, umgänges- eller boendeutredning. Den bestämmelsen gäller inte när rätten prövar frågor om verkställighet enligt 21 kap. FB av domar eller beslut rörande vårdnad, boende eller umgänge.”

“Jag vill inte utesluta att det kan finnas fall då rätten med hänsyn till sin utredningsskyldighet enligt 12 § lagen (1996:242) om domstolsärenden (jfr 21 kap. 16 § FB) skulle kunna begära någon form av yttrande eller redogörelse från socialnämnden i ett verkställighetsmål. Eftersom det inte finns någon bestämmelse om skyldighet för nämnden att lämna upplysningar till domstolen i ett sådant fall kan dock nämnden, med hänsyn till bestämmelserna om sekretess, inte utan vidare lämna uppgifter rörande parterna eller barnet till domstolen Oavsett hur man ser på domstolens möjlighet att begära yttrande från socialnämnden finns det, som framgår ovan, inte någon författningsbestämmelse som ger nämnden rätt att på eget initiativ avge ett yttrande eller lämna synpunkter till rätten i ett verkställighetsmål. Nämnden kan därför inte självmant yttra sig eller lämna någon form av redogörelse rörande parternas förhållanden till domstolen. Givetvis har inte heller en enskild tjänsteman vid nämndens förvaltning en sådan möjlighet. “

“Det är dock svårt att uppfatta skrivelsen som något annat än ett yttrande i målet om verkställighet. Som påtalats ovan finns inte något lagligt stöd för familjerätten att på eget initiativ ge in ett sådant yttrande till domstolen. Tjänstemännen borde därför inte ha skickat skrivelsen till tingsrätten.”

Länk till JO beslut https://www.jo.se/PageFiles/1727/5612-2011.pdf

Så vad hände med detta enorma fel av socialtjänstemännen? Ingenting. Föräldern i fråga har kämpat otroligt hårt under lång tid, men det ignoreras.

Lagar, tydliga JO-beslut behöver uppenbarligen inte följas. Varför är dessa tjänstemän så skyddade så dom kan bryta mot lagen om och om igen utan konsekvenser?

Är det rätt mot oss i samhället? Är det rätt mot dom drabbade, barnet(n). Blir bedömningen i tingsrätten rätt gjord när det begås lagbrott i myndigheter som sedan tingsrätten lutar sin bedömning mot?

Och ja, i det här fallet lutade sig domen på just detta yttrande från socialtjänstemännen. Ett beslut i tingsrätten taget på ett nåt som inte har stöd i lag. Rättssäkert?

Lögner av socialtjänsten

Idag fick jag läsa en kommentar på facebook som gjorde mig en aningens ställd, det stod- Socialtjänsten kan inte ljuga.
Nähäää.. hur kommer det sig? Är socionomer ett speciallt folkslag från merkurius eller är dom helt vanliga människor?? Skulle tippa på det senare. OCH människor kan ljuga.

Jag har ett solklart exempel på hur en socialsekreterare ljuger.
En socialsekreterare säger till en kurator att mamman inte tar sitt barn på BVC. I BVC journalen står det att barnet har alla sina barnhälsovårdskontroller.. Socialsekreteraren hade BVC journalen på sitt bord, så hon kan ju knappast ha haft någon annan information. Det här följde med i en barnavårdsutredning, in i en vårdnadsutredning och slutligen till tingsrätten.. brydde sig någon om BVC journalen? Nix, för allt det socionomer säger är sanning, dom kan ju inte ljuga... eller...

Så vad tror ni? Kan inte socialtjänsten ljuga??